Ny generaldirektör möter en hårdare svensk domstolslinje

En enda licenspost i Spelinspektionens register visar hur den svenska spelmodellen hänger ihop. Sommaren 2026 visade att systemet befinner sig i ett större skifte - en dom har stärkt myndighetens rätt att neka spel i vanliga butiker, en ny generaldirektör tillträder och regeringen och branschen är oense om hur spelproblemen egentligen utvecklas.

En liten registerpost visar ett helt system

Vid första anblick ser uppgifterna inte särskilt dramatiska ut.

I Spelinspektionens register över licenser och tillstånd finns en aktör med tillstånd att erbjuda landbaserat kasinospel. Licensen gäller från den 29 mars 2022 till den 28 mars 2027 och är kopplad till en namngiven spelplats i Vallentuna, Vuvvénska Palace.

Innehavarens personuppgifter är dolda i den offentliga versionen. Däremot framgår det som är viktigast för besökare, samarbetspartner och andra aktörer på marknaden. Vilken typ av spel som får erbjudas, var verksamheten får bedrivas och hur länge tillståndet gäller.

Det är också kärnan i den svenska spelmodellen.

Sedan spellagen, SFS 2018:1138, trädde i kraft den 1 januari 2019 krävs en svensk licens för att erbjuda spel om pengar på den svenska marknaden.

En licens är inte ett allmänt godkännande för all typ av spelverksamhet. Den gäller för en särskild verksamhet, under en begränsad period och enligt tydligt fastställda villkor.

Registret gör det möjligt för vem som helst att kontrollera om ett spelbolag eller en fysisk spelplats ingår i den lagliga svenska marknaden.

Därför fungerar det inte bara som ett administrativt arkiv. Det är även ett verktyg för konsumentskydd.

Men utvecklingen under 2026 visar att den svenska spelregleringen befinner sig i ett betydligt större skifte.

En uppmärksammad dom har stärkt Spelinspektionens rätt att säga nej till spelterminaler i vanliga butiker. Myndigheten granskar samtidigt landbaserade spelplatser, skriver om flera centrala regelverk och riktar nya åtgärder mot olicensierat spel.

Ovanför myndigheten växer dessutom den politiska pressen.

En ny generaldirektör tillträder den 17 augusti 2026. Spelbranschen väntar fortfarande på en reform som skulle kunna bli den största förändringen av spellagen sedan omregleringen. Samtidigt har regeringen avslutat hanteringen av en nationell granskning av arbetet mot spelproblem utan att besluta om några ytterligare åtgärder.

Tillsammans visar händelserna att frågan inte längre bara handlar om vilka bolag som får erbjuda spel.

Den handlar om var spelet får finnas, vilka svenska kunder som omfattas av lagen och hur långt staten är beredd att gå för att hålla spelandet inom det licensierade systemet.

Spelmarknaden är uppdelad i tre delar

Svensk spellagstiftning behandlar inte hela spelbranschen som en enda marknad. I stället är den indelad i tre huvudområden med olika regler och förutsättningar.

Den första delen är den konkurrensutsatta marknaden. Här ingår framför allt kommersiellt onlinespel och vadhållning. Marknaden är öppen för aktörer som uppfyller Spelinspektionens krav och beviljas svensk licens.

Den andra delen omfattar spel för allmännyttiga ändamål. Det handlar bland annat om lotterier och landbaserat bingo som drivs av ideella organisationer och civilsamhället.

Denna verksamhet är förbehållen allmännyttiga aktörer och är undantagen från skatt på spelöverskott.

Den tredje delen är reserverad för staten. Där ingår bland annat vissa statliga lotterier och värdeautomater.

Indelningen syns tydligt i Spelinspektionens licensregister. Där finns kategorier för bland annat kommersiellt onlinespel, kommersiell vadhållning, allmännyttigt bingo, lokalt poolspel, allmännyttiga lotterier, landbaserat kasinospel, kortspel, varuspel, spel på fartyg i internationell trafik, statliga lotterier, statliga värdeautomater och leverantörer av spelprogramvara.

Det finns även en separat kategori för uppgifter om olaglig spelverksamhet.

Licensen i Vallentuna ligger under kategorin landbaserat kasinospel. Därför är tillståndet kopplat till en fysisk adress och en bestämd spelplats, inte till en webbplats.

Just sambandet mellan licensen och den fysiska platsen har fått större juridisk betydelse under 2026.

297 butiker blev centrum för en juridisk strid

Tvisten började med en ansökan från en allmännyttig förening.

Föreningen ville erbjuda spel på bingoterminaler på 297 olika platser. Det rörde sig inte om traditionella bingohallar.

Terminalerna skulle placeras i kiosker, närbutiker och liknande lokaler där människor i första hand går in för att köpa livsmedel, cigaretter, lotter eller andra vardagsvaror.

Den 21 mars 2024 avslog Spelinspektionen ansökan.

Myndighetens bedömning var att det inte var lämpligt ur allmän synpunkt att erbjuda bingospel utanför traditionella bingohallar.

Föreningen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten och fick rätt.

Förvaltningsrätten upphävde Spelinspektionens beslut. Om domen hade blivit slutgiltig hade vägen öppnats för flera hundra nya självbetjänade spelpunkter i vanliga svenska butiker.

Men målet gick vidare.

Den 16 juni 2026 upphävde Kammarrätten Förvaltningsrättens dom och fastställde Spelinspektionens ursprungliga beslut.

Bingoterminalerna fick inte placeras i kiosker och liknande miljöer vars huvudsakliga syfte är något annat än spel.

Spellagen är en förbudslagstiftning

Det mest betydelsefulla med domen var inte bara att den aktuella ansökan avslogs.

Kammarrätten beskrev spellagen som en förbudslagstiftning.

Det innebär att utgångspunkten är att spel är förbjudet. Licenser och tillstånd är begränsade undantag från det generella förbudet.

Ett företag eller en förening har därmed inte någon automatisk rätt att få en licens bara för att vissa tekniska och organisatoriska krav är uppfyllda.

Spelinspektionen får också väga in om verksamheten är lämplig ur ett bredare samhällsperspektiv.

Domstolen konstaterade dessutom att spellagen uttrycker en restriktiv hållning till självbetjänade spelterminaler av den typ som ansökan gällde.

Det stärker Spelinspektionens möjlighet att bedöma mer än själva maskinen, spelets regler och sökandens lämplighet.

Även miljön runt spelet kan vara avgörande.

Svensk lag reglerar redan vem som får erbjuda spel, vilka produkter som får erbjudas, hur reklamen får utformas och hur spelbolagen ska ingripa när kunder visar tecken på problemspelande.

Domen förstärker ytterligare en dimension.

Spel ska erbjudas i miljöer som bedöms vara lämpliga för spel.

En vanlig butik blir inte automatiskt en godtagbar spelplats bara för att en tekniskt godkänd terminal placeras i ett hörn.

Självbetjäning väcker särskild oro

Kammarrättens restriktiva syn på självbetjänade terminaler kommer inte ur tomma intet.

Den typen av spel kan vara snabbt, repetitivt, ensamt och kontinuerligt. Det är egenskaper som länge har förknippats med en förhöjd risk för problemspelande.

Terminalerna passar också dåligt ihop med den omsorgsplikt som genomsyrar den svenska spelregleringen.

En licenshavare ska motverka överdrivet spelande och hjälpa spelare att minska sitt spelande när det finns anledning att ingripa.

För att det ska fungera måste någon, eller ett tekniskt system, upptäcka vad som händer.

I en traditionell bingohall finns personal, fasta speltider och en verksamhet som är organiserad runt själva spelet.

I en närbutik är situationen en annan.

Personalen är där för att sälja varor, ta betalt och sköta butiken. Den har inte nödvändigtvis utbildning eller möjlighet att följa en kunds spelbeteende vid en terminal.

Det finns också en fråga om exponering.

När spel placeras i en vanlig butik möter det alla som kommer in, även personer som inte hade för avsikt att spela.

Det kan handla om unga personer, personer med tidigare spelproblem eller kunder som har stängt av sig från licensierat spel genom Spelpaus.se.

Genom att begränsa terminalspel till särskilda spelmiljöer blir exponeringen mer medveten och mindre slumpmässig.

Domen kan påverka fler än bingoföreningen

Kammarrättens resonemang gäller ett specifikt mål, men principerna kan få betydelse i andra licensärenden.

När spellagen beskrivs som en förbudslagstiftning stärks Spelinspektionens position i framtida lämplighetsbedömningar.

Myndigheten kan hänvisa till att en licens inte bara kräver en godkänd sökande och en tillåten produkt.

Även verksamhetens utformning och den miljö där spelet erbjuds måste vara lämpliga.

Det kan få betydelse för nya typer av terminaler, restaurangkasinon, ombudslösningar och andra verksamheter där gränsen mellan spelplats och vanlig kommersiell lokal inte är självklar.

Domen kan också påverka redan licensierade verksamheter.

En spelplats som förändras efter att licensen har beviljats kan hamna i en annan situation än den som Spelinspektionen ursprungligen godkände.

Det är där myndighetens nya tillsynsarbete blir särskilt relevant.

Spelinspektionen granskar de fysiska spelplatserna

Den 25 juni 2026, nio dagar efter Kammarrättens dom, öppnade Spelinspektionen en förebyggande tillsyn av fysiska spelplatser.

Granskningen gäller hur licenshavarna säkerställer att deras spelplatser fortsätter att uppfylla kraven i spellagen.

Tillsynen omfattar innehavare av licens för värdeautomater enligt 5 kap. 3 § och landbaserat kommersiellt kasinospel enligt 9 kap. 2 §.

Totalt omfattas 13 aktörer.

Bland dessa finns det statligt ägda AB Svenska Spel och flera företag inom restaurangkasino och underhållning, däribland Baltic Casino AB, Cherry Spelglädje AB, Players Casino AB, Royal Casino HB och Kis-Casino/Vuvvén Dagge.

Det innebär att den tidigare registerposten i Vallentuna inte längre framstår som en isolerad administrativ uppgift.

Den ingår i ett större tillsynsarbete där myndigheten undersöker hur landbaserade spelplatser fungerar i praktiken.

Det räcker inte att lokalen uppfyllde kraven när licensen utfärdades.

Licenshavaren måste löpande kontrollera att verksamheten, lokalerna och förhållandena runt spelandet fortfarande motsvarar det som godkändes.

Läst tillsammans med Kammarrättens dom blir tillsynen särskilt betydelsefull.

Domstolen har slagit fast att spelplatsens karaktär är en legitim grund för att avslå en ansökan.

Spelinspektionen granskar nu om redan godkända platser fortfarande ser ut och fungerar som de gjorde när licensen beviljades.

En restaurangkasinoverksamhet vars värdlokal har förändrats kraftigt kan därför få svårare att hävda att den ursprungliga licensen fortfarande passar verksamheten.

Detsamma gäller en plats med värdeautomater där den omgivande affärsverksamheten har ändrats.

Spelinspektionen har uppgett att resultatet från granskningen ska publiceras när tillsynen är avslutad.

Även spelombuden granskas

I samband med tillsynen av de fysiska spelplatserna inledde myndigheten även en granskning av spelbolagens registrerade ombud.

Den omfattar AB Svenska Spel, AB Trav & Galopp och Svenska Spel Sport & Casino AB.

Bolagen använder stora nätverk av externa ombud för att sälja spelprodukter.

Spelinspektionen vill kontrollera hur licenshavarna säkerställer att ombuden fortsätter att uppfylla lämplighetskraven efter registreringen.

Granskningen utgår bland annat från bestämmelser i spellagen och myndighetens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt.

Även här står frågan om plats och ansvar i centrum.

Ett ombud kan sälja spel i en lokal som i övrigt används för helt andra ändamål.

Licenshavaren måste därför ha kontroll över både vem som driver ombudet och hur spelverksamheten faktiskt bedrivs.

Nya tekniska regler ska styra maskinerna

Samtidigt som domstolen skärper synen på var terminaler får placeras arbetar Spelinspektionen med nya regler för hur maskinerna ska fungera.

Myndigheten har skickat ut ett förslag till nya tekniska föreskrifter på remiss.

De nya reglerna är tänkta att ersätta SIFS 2022:3, som gäller tekniska krav och ackreditering av företag som granskar, testar och certifierar spelverksamhet.

De ska även ersätta LIFS 2018:10, som innehåller tekniska krav för värdeautomater och automatiserade kasinospel.

Synpunkter på förslaget skulle lämnas senast den 10 augusti 2026 med hänvisning till diarienummer 25Si946.

Remisspaketet innehåller både förslaget till nya föreskrifter och en konsekvensutredning.

Reglerna ska avgöra vad en laglig svensk spelmaskin tekniskt måste kunna göra.

Det kan handla om säkerhet, registrering, kontroll, testning och hur spelets funktioner ska kunna granskas av myndigheten och ackrediterade testföretag.

Kammarrättens dom och de tekniska reglerna behandlar två olika frågor.

Domen handlar om var en maskin får stå.

Föreskrifterna handlar om hur maskinen måste fungera.

Tillsammans bildar de en mer heltäckande reglering av den fysiska spelmarknaden.

Ansvarsfullt spelande får ett nytt regelverk

Parallellt med den tekniska remissen har Spelinspektionen föreslagit nya föreskrifter om ansvarsfullt spelande.

De är tänkta att ersätta LIFS 2018:2, som infördes av den tidigare myndigheten Lotteriinspektionen i samband med omregleringen.

Synpunkter skulle lämnas senast den 10 augusti 2026 med hänvisning till diarienummer 21Si540.

De tekniska reglerna avgör vad spelutrustningen ska göra.

Reglerna om ansvarsfullt spelande avgör vad licenshavaren ska göra när en person använder utrustningen eller spelar online.

Det handlar bland annat om hur bolagen ska följa spelbeteenden, upptäcka risker och ingripa mot överdrivet spelande.

När reglerna moderniseras samtidigt som domstolarna skärper bedömningen av spelplatser framträder en tydlig utveckling.

Spelinspektionen arbetar inte bara med att kontrollera vilka aktörer som har licens.

Myndigheten vill även kontrollera maskinen, miljön och hur spelaren behandlas.

En ny generaldirektör tar över

Mitt i förändringarna får Spelinspektionen en ny chef.

Den 26 mars 2026 utsåg regeringen Peter Knutsson till ny generaldirektör för myndigheten.

Förordnandet gäller i sex år, fram till den 31 augusti 2032.

Han tillträder den 17 augusti 2026 och efterträder Johan Röhr, som har varit tillförordnad generaldirektör.

Knutsson kommer närmast från rollen som Reklamombudsman, ett uppdrag han tillträdde i augusti 2024.

Tidigare har han varit chef för en enhet på Finansdepartementet. Han är jurist, har mer än 20 års erfarenhet från ledande roller och har även arbetat för Europeiska kommissionen samt varit rådgivare åt Finansinspektionen.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman lyfte fram Knutssons erfarenhet av konsumentskydd när utnämningen presenterades.

Regeringen betonade samtidigt att spelmarknaden förändras snabbt och att Spelinspektionen måste kunna följa nya företeelser både i Sverige och internationellt.

Valet av en tidigare Reklamombudsman kan ses som en tydlig signal.

Flera av myndighetens mest aktuella frågor handlar om marknadsföring, bonusregler, konsumentskydd, omsorgsplikt och hur olicensierade aktörer når svenska spelare.

Knutsson tar samtidigt över en myndighet som befinner sig mitt i flera juridiska prövningar.

Spelinspektionen har beslutat om sanktionsavgifter på flera miljoner kronor, fått stöd för vissa beslut i domstol och förlorat andra mål.

Den nya generaldirektören ärver därför inte bara ett administrativt uppdrag.

Han tar över en myndighet som fortfarande försöker fastställa var gränserna för den svenska spelmodellen faktiskt går.

Höga krav på den som söker licens

För att få en svensk spellicens måste sökanden kunna visa att verksamheten har rätt kunskap, erfarenhet, organisation och ekonomiska förutsättningar.

Spelinspektionen bedömer även om bolaget och personerna bakom verksamheten är lämpliga.

Myndigheten ska kunna förvänta sig att den sökande kommer att följa spellagen och övriga regler som gäller på marknaden.

Vissa typer av vadhållning är förbjudna redan från början.

Det är inte tillåtet att erbjuda spel på evenemang där en majoritet av deltagarna är under 18 år.

Det är inte heller tillåtet att erbjuda vadhållning på händelser som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara stötande eller olämpliga.

Ansökningsprocessen är formell.

Alla handlingar ska vara skrivna på svenska eller åtföljas av en svensk översättning. Det är den sökande som ansvarar för att översättningen är korrekt.

En ansökan börjar inte behandlas förrän ansökningsavgiften har betalats.

En undertecknad blankett från en behörig firmatecknare måste också skickas in, även när själva ansökan lämnas digitalt.

Spelinspektionen lämnar inte några förhandsbesked om hur en ansökan kommer att bedömas.

När en licens har beviljats tillkommer en särskild tillsynsavgift. Den faktureras normalt för en tolvmånadersperiod, betalas i förskott och återbetalas inte.

Möjligheten att ändra en befintlig licens är begränsad.

För vissa licenstyper går det att ansöka om förändringar. För andra verksamheter kan en ändring innebära att en helt ny ansökan måste lämnas in.

Om personer som omfattas av lämplighetsprövningen byts ut måste det rapporteras till myndigheten inom 14 dagar.

Det kan exempelvis handla om styrelseledamöter, ledande befattningshavare, representanter eller personer i ett moderbolag.

Reformen som branschen fortfarande väntar på

Den största politiska striden handlar inte om hur hårt Spelinspektionen granskar de licensierade bolagen.

Den handlar om vilka utländska aktörer som över huvud taget omfattas av den svenska spellagen.

I februari 2025 tillsatte regeringen en utredning om hur lagens tillämpningsområde kunde förtydligas och utvidgas.

Bakgrunden var svårigheten att stoppa olicensierade spelbolag som accepterar svenska kunder men hävdar att de inte aktivt riktar sig mot Sverige.

Enligt dagens modell är det så kallade riktningskriteriet centralt.

Myndigheten behöver bedöma om ett bolag riktar sitt erbjudande mot den svenska marknaden. Faktorer som svenska språket, svensk valuta, svensk marknadsföring och svenska betalningsmetoder kan påverka bedömningen.

Utredningen leddes av Marcus Isgren, ordförande och chef för Allmänna reklamationsnämnden.

Den 24 september 2025 överlämnades förslagen i promemorian Ds 2025:23.

Ett av huvudförslagen var att avskaffa riktningskriteriet och ersätta det med ett deltagarkriterium.

Det skulle innebära att spel som personer i Sverige faktiskt kan delta i omfattas av den svenska spellagen, även om spelbolaget inte uttryckligen marknadsför sig på svenska.

Utredningen föreslog även att främjandeförbudet skulle utvidgas.

Förbudet skulle då kunna omfatta inte bara direkt marknadsföring och trafikstyrning utan även betalningslösningar och andra tjänster som underlättar olicensierat spel.

Regeringen meddelade att förslagen skulle beredas inom Regeringskansliet.

Nästan elva månader senare hade något lagförslag fortfarande inte presenterats.

Branschen frågar varför regeringen dröjer

Förseningen har blivit en växande källa till kritik från Branschföreningen för Onlinespel, BOS.

Det är en organisation som företräder spelbolag med svensk licens.

När Spelinspektionen i juni 2026 uppskattade kanaliseringsgraden till 84 procent beskrev BOS nivån som alltför låg.

Organisationens argument är att omkring en sjättedel av omsättningen inom den konkurrensutsatta marknaden sker utanför det svenska licenssystemet.

Dessa spelare omfattas inte av samma regler om Spelpaus, omsorgsplikt, bonusar, marknadsföring och kreditförbud som kunder hos svensklicensierade aktörer.

BOS uppskattade kanaliseringsgraden för onlinekasino till omkring 80 procent.

Det gör onlinekasino till den del av marknaden där konkurrensen från olicensierade aktörer är störst.

Organisationen hävdar också att personer som väljer den olicensierade marknaden ofta är de spelare som har störst behov av konsumentskydd.

BOS biträdande generalsekreterare Daniel Valiollahi uttryckte förvåning över att regeringen ännu inte hade presenterat något lagförslag om spellagens omfattning och ett förstärkt främjandeförbud.

Kritiken är anmärkningsvärd eftersom den inte kommer från en organisation som efterfrågar svagare regler.

Den kommer från licensierade bolag som vill att staten ska ingripa hårdare mot konkurrenter utanför systemet.

84 procent av spelandet sker på den licensierade marknaden

Den 15 juni 2026 presenterade Spelinspektionen en ny uppskattning av den så kallade kanaliseringsgraden.

Enligt myndigheten skedde omkring 84 procent av spelomsättningen inom den konkurrensutsatta marknaden under 2025 hos bolag med svensk licens.

Det var en mindre nedgång från 85 procent under 2024.

Andelen spelare som använde den licensierade marknaden uppskattades samtidigt till cirka 94 procent.

Skillnaden mellan spelomsättning och antal spelare tyder på att en relativt liten grupp kunder kan stå för en stor del av spelandet hos olicensierade aktörer.

Beräkningen bygger på en kombination av spelarundersökningar och mätningar av internettrafik.

Den omfattar framför allt onlinespel och vadhållning.

Spelinspektionen konstaterade också att kanaliseringsgraden skiljer sig mellan olika spelformer.

Vadhållning hade en högre andel licensierat spel än onlinekasino.

Johan Röhr, tillförordnad generaldirektör för Spelinspektionen, beskrev resultatet som ett tecken på en förhållandevis stabil marknad där en stor majoritet av spelandet fortfarande sker inom licenssystemet.

Utvecklingen blir särskilt tydlig i ett längre perspektiv.

Före omregleringen 2019 uppskattades mindre än hälften av spelandet inom den konkurrensutsatta delen ske hos aktörer med svenskt tillstånd.

Licenssystemet har därmed flyttat en stor del av spelandet till den reglerade marknaden.

Samtidigt visar siffrorna att utvecklingen har börjat plana ut.

Marknadsföring leder spelare till olicensierade sajter

Trots att majoriteten av spelandet sker hos licensierade aktörer fortsätter olicensierade spelbolag att rikta sig mot svenska konsumenter.

I Spelinspektionens kvartalsrapport för det andra kvartalet 2026 framgår att myndigheten har öppnat nya tillsynsärenden mot aktörer som misstänks erbjuda spel i Sverige utan licens.

I flera fall ändrade bolagen sitt agerande medan ärendet fortfarande behandlades.

Ärendena kunde därför avslutas utan ytterligare åtgärder.

Enligt myndigheten visar detta att tidig identifiering och direkt kontakt ibland kan vara tillräckligt för att få en aktör att upphöra med verksamheten.

Spelinspektionen har även genomfört en fördjupad analys av hur olicensierat spel marknadsförs.

Resultatet visar att reklam och trafikstyrning fortfarande är viktiga vägar in till den olicensierade marknaden.

Marknadsföringen förekommer bland annat i sociala medier, genom influencers, bannerannonser, SMS, sponsrade sökresultat och andra digitala kanaler.

Spelplattformar och sociala plattformar pekas ut som särskilt riskfyllda.

Där kan unga personer exponeras för spel som helt står utanför det svenska licenssystemet.

Samtidigt betonar myndigheten att majoriteten av spelreklamen i Sverige fortfarande kommer från licensierade bolag och visas i mer etablerade kanaler.

Ansvaret för tillsynen är uppdelat mellan olika myndigheter.

Konsumentverket granskar marknadsföringen från bolag med svensk licens.

Spelinspektionen ansvarar för marknadsföring från olicensierade aktörer.

Ewa Gabrielsson, utredare vid Spelinspektionen, beskrev marknadsföringen som en av flera vägar som kan leda konsumenter till den olicensierade marknaden.

Tre spelbolag förbjuds på elva dagar

Arbetet mot olicensierat spel blev tydligt under slutet av juni och början av juli 2026.

Den 29 juni förbjöd Spelinspektionen Twocent Technology Limited från att tillhandahålla spel i Sverige.

Den 9 juli fattades motsvarande beslut mot Softon Ltd och RBGAMING N.V.

Grunden var densamma i samtliga fall.

Bolagen saknade svensk licens.

Spelinspektionen uppger att myndigheten prioriterar åtgärder som styr svenska spelare mot den licensierade marknaden.

Besluten och motiveringarna publiceras i myndighetens offentliga beslutsregister.

Öppenheten gör det möjligt för spelare att kontrollera vilka bolag som inte får rikta sig mot Sverige.

Informationen blir även relevant för affiliates, annonsplattformar, betalningsleverantörer och andra företag som samarbetar med spelbolag.

Ett förbud kan kombineras med vite.

Det är dock en domstol som beslutar om vitet slutligen ska betalas.

Omsorgsplikten styr den svenska modellen

En av de viktigaste principerna i svensk spelreglering är omsorgsplikten.

Utgångspunkten är att spelproblem kan orsaka allvarliga sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser.

Licenshavare måste därför arbeta aktivt för att motverka överdrivet spelande.

Det räcker inte att reagera först när en spelare själv ber om hjälp.

Spelbolagen ska följa kundernas spelbeteende och ingripa när det finns tecken på att en person håller på att förlora kontrollen över sitt spelande.

Det kan innebära att bolaget kontaktar spelaren, begränsar kontot eller informerar om möjligheten att ta en paus.

Spelare ska kunna sätta gränser för sitt spelande och stänga av sig från spel.

Spelinspektionen driver det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se.

En registrering där stänger av spelaren från samtliga spelbolag med svensk licens.

Åldersgränsen för spel är normalt 18 år.

Licensierade spelbolag får inte erbjuda spel på kredit.

De får inte heller ge intryck av att en spelare kan finansiera sitt spelande genom lån eller andra kreditlösningar.

Bonusreglerna är också strikta.

En spelare får normalt bara ta emot en bonus vid sitt första speltillfälle hos ett licensierat spelbolag.

Marknadsföringen ska vara måttfull.

Den får inte riktas till minderåriga eller personer som har stängt av sig via Spelpaus.

Domstolen ger olika besked om omsorgsplikten

Två domar från Förvaltningsrätten den 15 juni 2026 visar hur komplicerad tillsynen av omsorgsplikten kan vara.

I det första fallet hade Spelinspektionen utfärdat en varning mot Videoslots Ltd och beslutat om en sanktionsavgift på 12 miljoner kronor.

Beslutet fattades i april 2025.

Förvaltningsrätten höll med Spelinspektionen i bedömningen av majoriteten av de granskade spelarna.

Domstolen ansåg att bolaget tydligt hade brutit mot omsorgsplikten och avslog överklagandet.

I det andra fallet hade Roar Vegas Ltd fått en anmärkning och en sanktionsavgift på 8 miljoner kronor i mars 2025.

Här gjorde domstolen en annan bedömning.

Förvaltningsrätten ansåg att det inte var klart och otvetydigt visat att bolaget hade brutit mot omsorgsplikten.

Spelinspektionens beslut upphävdes därför.

Domarna visar att myndigheten måste kunna styrka överträdelser utifrån det konkreta spelbeteendet i enskilda kundkonton.

Det räcker inte nödvändigtvis att visa att ett spelbolags allmänna rutiner har varit svaga.

Riksrevisionens granskning avslutas

Samtidigt har staten fått en oberoende granskning av arbetet mot spelproblem.

Riksrevisionen publicerade rapporten RiR 2026:1 om statens insatser mot spelproblem.

Granskningen fokuserade på den ansvarsfördelning som präglar det svenska systemet.

Kommuner och regioner ansvarar för att förebygga och behandla spelproblem. Staten ska samtidigt ge stöd, kunskap och förutsättningar för att det lokala och regionala arbetet ska fungera.

Regeringens formella svar publicerades den 4 juni 2026 i skrivelsen 2025/26:269.

Regeringen uppgav att den i huvudsak instämde i Riksrevisionens observationer och slutsatser.

Trots det ansåg regeringen att det, med hänsyn till åtgärder som redan hade genomförts eller påbörjats, inte fanns anledning att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av rekommendationen.

Därmed betraktade regeringen rapporten som slutbehandlad.

Det innebär att en aktuell oberoende granskning av statens stöd till kommuner och regioner har avslutats utan några nya politiska åtaganden.

Regeringens uppfattning är att det arbete som redan pågår är tillräckligt.

Fokus riktas mot barn och digitala spel

De åtgärder som regeringen i stället lyfter fram är förebyggande och riktade mot barn och unga.

Den 26 mars 2026, samma dag som Peter Knutsson utsågs till ny generaldirektör för Spelinspektionen, ändrade regeringen Socialstyrelsens regleringsbrev för 2026.

Socialstyrelsen fick i uppdrag att utveckla och sprida kunskap om hur spelproblem hos barn och unga kan upptäckas tidigt och motverkas.

Uppdraget ska även omfatta datorspel och tv-spel som möjliga riskfaktorer.

Materialet riktas till personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som möter barn, ungdomar och deras vårdnadshavare.

Särskild uppmärksamhet ska riktas mot grupper som kan vara extra utsatta, däribland unga personer med vissa funktionsnedsättningar.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.

Bakgrunden är att gränsen mellan traditionellt spel om pengar och digitala spel har blivit mindre tydlig.

Många spel innehåller slumpbaserade belöningar, köpbara föremål, sociala kasinospel och andra mekanismer som påminner om hasardspel.

Unga människor kan därför möta spelliknande funktioner långt innan de lagligt får delta i spel om pengar.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann hänvisade till forskning som visar att digitala spel i allt högre grad innehåller sådana inslag.

Niklas Wykman kopplade satsningen till arbetet mot spelproblem och skuldsättning bland unga.

Liberalernas folkhälsopolitiska talesperson Jakob Olofsgård beskrev spelberoende som ett växande problem bland unga.

Enligt regeringens egen beskrivning har omkring 350 000 människor i Sverige spelproblem.

Regeringen uppger också att spelandet har ökat bland barn och ungdomar och att många utvecklar problem innan de fyller 18 år.

Riskfyllt spelande kopplas i regeringens material till bland annat sämre skolresultat, psykisk ohälsa och kriminalitet.

Branschen ger en helt annan bild

Bara fem dagar efter regeringens besked publicerade BOS en rapport med en betydligt mer positiv beskrivning av utvecklingen.

Rapporten var skriven av ekonomen Ola Nevander och undersökte förekomsten av spelberoende i Sverige sedan början av 2000-talet.

Slutsatsen var att spelberoendet har minskat stadigt under en period på omkring 25 år.

BOS beskrev resultatet som överraskande.

Under samma period har spelreklamen blivit mer synlig, antalet tillgängliga spelprodukter ökat och mobiltelefonen gjort spel tillgängligt dygnet runt.

BOS generalsekreterare Gustaf Hoffstedt menade att övergången från anonymt spel i kiosker till registrerat digitalt spel inte har löst problemet med spelberoende.

Han ansåg däremot att utvecklingen tyder på att marknaden har rört sig i rätt riktning.

Enligt Hoffstedt kan registrerat onlinespel, när det används ansvarsfullt, tillsammans med artificiell intelligens ge spelbolagen bättre verktyg för att upptäcka och minska riskfyllt spelande.

Rapporten var beställd av spelbranschens egen organisation och ska därför läsas som en partsinlaga, inte som en oberoende myndighetsbedömning.

Samtidigt går det inte att avfärda skillnaden mellan de två bilderna.

Regeringen beskriver ett växande problem, särskilt bland barn och unga.

Den licensierade branschens rapport pekar på en långsiktig minskning av spelberoendet i hela befolkningen.

Påståendena behöver inte vara direkt oförenliga.

Spelproblem kan minska i befolkningen som helhet samtidigt som utvecklingen försämras inom en viss åldersgrupp.

Mätmetoderna, tidsperioderna och definitionerna kan också skilja sig åt.

Men de två beskrivningarna leder till olika politiska slutsatser.

Regeringens bild talar för ett starkare förebyggande arbete och skärpta skyddsåtgärder.

Branschens bild talar för att det licensierade systemet i huvudsak fungerar och att den största risken finns hos den olicensierade delen av marknaden.

Spelsektorn bedöms ha hög risk för penningtvätt

I början av juni 2026 publicerade Sveriges samordningsfunktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism sin femte nationella riskbedömning.

Samordningsfunktionen består av 16 myndigheter samt Sveriges advokatsamfund.

Rapporten uppdaterar den tidigare sektorsbedömningen från 2020 och 2021.

Spelsektorn klassificeras fortfarande som en sektor med hög risk för penningtvätt.

Spelinspektionen har därför uppmanat verksamhetsutövare, däribland spelbolag, att gå igenom slutsatserna och anpassa sina riskbedömningar efter resultaten.

Fysiskt spel i miljöer med stor kundgenomströmning och kontanthantering kan vara särskilt svårt att kontrollera.

Det gäller inte minst när spel erbjuds i vanliga kommersiella lokaler där verksamheten inte huvudsakligen är inriktad på spel.

Kammarrättens beslut om bingoterminalerna kan därmed också få betydelse ur ett penningtvättsperspektiv.

Genom att hålla terminalspel inom tydliga, särskilt avsedda och övervakade spelmiljöer blir det lättare att upprätthålla kundkännedom, dokumentation och transaktionskontroll.

Spelbolagen ska känna sina kunder

Ett licensierat spelbolag är inte bara en underhållningsaktör.

Bolaget fungerar även som en kontrollpunkt i det finansiella systemet.

Licenshavare omfattas av både spellagen och penningtvättslagen.

De måste känna sina kunder, bedöma riskerna i verksamheten och ha rutiner som är anpassade efter risken för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Misstänkta transaktioner ska rapporteras till Finanspolisen.

Inom onlinespel kan stora summor flyttas på kort tid.

Därför är registrering, identitetskontroll och löpande övervakning centrala delar av verksamheten.

Spelinspektionen granskar hur bolagen följer reglerna och tar även emot visselblåsarrapporter om misstänkta överträdelser.

Betssonbolag förlorar i Förvaltningsrätten

Den 3 juli 2026 meddelade Spelinspektionen att Förvaltningsrätten hade gett myndigheten rätt i tre ärenden som rörde brister i arbetet mot penningtvätt.

Målen gällde Betsson Nordic Ltd, Snabbare Ltd och Spooniker Ltd.

Domstolen höll med Spelinspektionen om att samtliga tre bolag hade gjort sig skyldiga till allvarliga överträdelser genom otillräcklig kundkännedom.

Det fanns därför grund för myndighetens ingripanden.

Varje bolag hade fått en varning i kombination med en sanktionsavgift.

Domarna är betydelsefulla även utanför de tre enskilda bolagen.

Kundkännedom är en central del av spelbolagens ansvar enligt penningtvättsreglerna.

Besluten visar att brister inte bara kan betraktas som administrativa eller tekniska fel.

De kan bedömas som allvarliga överträdelser även när ett bolag har formella rutiner dokumenterade.

Det avgörande är hur rutinerna fungerar i praktiken och om bolaget verkligen förstår kundens ekonomi och var pengarna kommer ifrån.

EU:s nya penningtvättsmyndighet påverkar marknaden

Den svenska regleringen påverkas också av utvecklingen på EU-nivå.

Den 14 juli 2026 uppmärksammade Spelinspektionen flera offentliga remisser från EU:s penningtvättsmyndighet AMLA.

En av de viktigaste gäller ett förslag till metod för riskbedömning inom den icke-finansiella sektorn.

Svarstiden för den aktuella remissen löpte till den 27 september 2026.

Metoden ska användas av tillsynsmyndigheter när de riskklassificerar verksamheter och bestämmer vilka företag som ska granskas närmare.

För spelbolag kan klassificeringen påverka både hur ofta de granskas och hur omfattande tillsynen blir.

Spelinspektionen uppmanade därför licenshavare och andra berörda aktörer att följa AMLA:s arbete och lämna synpunkter innan reglerna beslutas.

Fler remisser väntas under 2026.

Staten förändrar sin roll på spelmarknaden

Utvecklingen sker samtidigt som staten steg för steg förändrar sin roll på spelmarknaden.

I december 2024 ställde sig regeringen bakom ett förslag om att avveckla de statliga kasinona.

I samma politiska process bedömde regeringen att kontrollen över hästspelsbolaget ATG borde kunna övergå till ägarna, förutsatt att hästnäringens långsiktiga finansiering kunde säkras utan fortsatt statlig kontroll.

I april 2025 ingick staten ett nytt avtal med Svensk Travsport och Svensk Galopp som gav ATG större självständighet.

Samma månad beslutade regeringen att gå vidare med särskilda informationskrav för lotterier som gynnar partipolitiska organisationer.

De förmåner som sådana lotterier tidigare haft skulle också tas bort.

Besluten pekar i samma riktning.

Staten minskar sin direkta roll som ägare och organisatör av spel samtidigt som den försöker stärka sin roll som tillsynsmyndighet.

Casino Cosmopol avvecklas.

ATG får större självständighet.

Partipolitiska lotterier förlorar särskilda fördelar.

När den statliga och monopolbaserade delen av spelmodellen minskar blir kvaliteten på regleringen viktigare.

Systemet blir mer beroende av att Spelinspektionen kan kontrollera marknaden och att spellagen faktiskt omfattar de aktörer som svenska spelare använder.

Matchfixning kan leda till fängelse

Arbetet mot matchfixning är en annan viktig del av regleringen.

Att otillbörligt påverka resultatet i en händelse som omfattas av vadhållning kan utgöra spelfuskbrott.

Straffet kan bli fängelse i upp till två år.

Osportsligt beteende utan direkt koppling till spel kan samtidigt bryta mot idrottens egna regler eller i vissa fall utgöra mutbrott.

Spelinspektionens föreskrifter SIFS 2020:2 begränsar eller förbjuder vissa typer av spelobjekt.

Reglerna har tagits fram i samarbete med bland andra Riksidrottsförbundet och aktörer inom spelbranschen.

Licensierade vadhållningsbolag ska kunna upptäcka och motverka manipulation av idrottsevenemang.

Misstänkta händelser ska rapporteras.

Även idrottsförbund kan lämna information om misstänkt matchfixning.

Uppgifterna samlas på en nationell plattform där de analyseras och kan ligga till grund för nya riskbedömningar eller begränsningar av vissa spelmarknader.

Beslut och sanktioner publiceras öppet

Spelinspektionens tillsyn är offentlig.

Myndighetens beslut publiceras i ett sökbart register.

Där går det att hitta varningar, anmärkningar, förbud och andra ingripanden mot licensierade och olicensierade aktörer.

När ett beslut om sanktionsavgift har vunnit laga kraft ska avgiften normalt betalas inom 30 dagar.

Pengarna drivs in av myndigheten men tillfaller staten.

Om avgiften inte betalas lämnas ärendet vidare till Kronofogden.

Spelinspektionens möjligheter att ingripa regleras framför allt i kapitel 18 och 19 i spellagen.

Så bekämpas den olicensierade marknaden

När ett spelbolag saknar svensk licens ser myndighetens verktyg annorlunda ut.

Spelinspektionen kan inte själv utreda brott.

Däremot kan myndigheten anmäla misstänkt olaglig verksamhet till polis och åklagare.

Den utbildar även andra myndigheter i frågor som rör svensk spellagstiftning.

Myndigheten kan förbjuda en fysisk eller juridisk person att anordna otillåtet spel för den svenska allmänheten.

Ett sådant förbud kan kombineras med vite.

Det är dock en domstol som beslutar om vitet ska betalas.

Förbuden publiceras i myndighetens beslutsregister under kategorin ”Förbud”.

Spelinspektionen kan även ansöka om blockering av betalningar till olicensierade spelbolag.

Olicensierade webbplatser kan dessutom tvingas visa ett varningsmeddelande för svenska besökare.

Myndigheten publicerar regelbundet rapporter om utvecklingen på den olicensierade onlinemarknaden.

Det är just här den försenade reformen om deltagarkriteriet kan bli avgörande.

Spelinspektionen kan bara använda sina verktyg effektivt mot aktörer som omfattas av den svenska lagen.

Om ett olicensierat bolag accepterar svenska spelare men undviker tydliga svenska kännetecken blir dagens riktningskriterium svårare att tillämpa.

Ett deltagarkriterium skulle flytta fokus från hur ett spelbolag marknadsför sig till om personer i Sverige faktiskt kan spela där.

Den svenska spelmarknaden i siffror

De svensklicensierade spelbolagen redovisade under 2024 ett sammanlagt spelöverskott på omkring 27,8 miljarder kronor.

Det motsvarade cirka 3 325 kronor per vuxen invånare och ungefär 0,9 procent av hushållens disponibla inkomster.

Den svenska spelskatten regleras i särskild skattelagstiftning och har förändrats sedan omregleringen.

Den aktuella skattesatsen bör därför alltid kontrolleras mot gällande information från Skatteverket.

Allmännyttigt spel är samtidigt undantaget från skatt på spelöverskott.

Reglerna fortsätter att förändras

Det svenska regelverket är inte statiskt.

Spellagen och spelförordningen har ändrats flera gånger sedan omregleringen 2019.

Spelinspektionens egna föreskrifter har också uppdaterats.

Det handlar bland annat om tekniska krav, ackreditering av företag som testar spelprodukter, ändrade regler för lotterier och nya tillsynsavgifter.

Under 2026 pågår arbetet med ytterligare förändringar.

Tekniska föreskrifter ska skrivas om.

Reglerna om ansvarsfullt spelande ska moderniseras.

EU:s nya penningtvättsmyndighet utvecklar nya riskmodeller.

Regeringen bereder fortfarande förslaget om ett deltagarkriterium och ett utvidgat främjandeförbud.

Den svenska spelregleringen befinner sig därför i ett mellanläge.

Det gamla systemet från 2019 gäller fortfarande, men flera av dess viktigaste delar prövas eller omarbetas samtidigt.

Fokus flyttas tillbaka till det fysiska spelet

Under flera år har en stor del av debatten om den svenska spelmarknaden handlat om nätkasinon, kanaliseringsgrad och utländska bolag utan svensk licens.

Utvecklingen under sommaren 2026 visar att den fysiska spelmarknaden åter har fått större betydelse.

Kammarrätten har stoppat bingoterminaler på 297 platser och slagit fast att spellagen är en förbudslagstiftning.

Spelinspektionen granskar fysiska spelplatser och registrerade ombud.

Myndigheten tar samtidigt fram nya tekniska föreskrifter för spelmaskiner och nya regler om ansvarsfullt spelande.

Den nationella riskbedömningen fortsätter dessutom att placera spelsektorn i kategorin hög risk för penningtvätt.

Det handlar därför inte om en enda isolerad dom.

Det är flera parallella åtgärder som pekar i samma riktning.

Myndigheten vill ha bättre kontroll över var spel erbjuds, hur utrustningen fungerar, vem som ansvarar för platsen och hur spelarnas beteende övervakas.

Den politiska frågan går inte längre att undvika

Spelinspektionen kan skärpa sin tillsyn och driva fler mål i domstol.

Men myndigheten kan inte själv ändra spellagens grundläggande omfattning.

Det ansvaret ligger hos regering och riksdag.

Branschens kritik mot den försenade reformen visar därför en större konflikt.

Staten kräver att licensierade bolag ska följa strikta svenska regler.

Samtidigt konkurrerar dessa bolag med utländska aktörer som kan acceptera svenska kunder utan att alltid omfattas av samma krav.

Om kanaliseringsgraden fortsätter att falla kan det bli svårare att försvara systemets legitimitet.

Ett licenssystem fungerar bara om en tillräckligt stor del av spelandet stannar inom det.

När omkring 94 procent av spelarna använder den licensierade marknaden kan modellen beskrivas som framgångsrik.

När endast 84 procent av omsättningen finns där blir bilden mer komplicerad.

Skillnaden visar att de största ekonomiska riskerna kan vara koncentrerade till en mindre grupp spelare utanför systemet.

Det är också den grupp som inte nås av Spelpaus, omsorgsplikt och svenska begränsningar av bonusar och marknadsföring.

Tre datum formar nästa fas

Tre datum kommer att bli särskilt viktiga för den svenska spelmarknadens fortsatta utveckling.

Den 17 augusti 2026 tillträder Peter Knutsson som generaldirektör för Spelinspektionen.

Han tar över en myndighet som befinner sig mitt i domstolsprocesser, tillsynsprojekt och arbetet med nya föreskrifter.

Nästa datum är ännu inte känt.

Det är dagen då regeringen väljer att gå vidare, eller inte gå vidare, med förslagen i Ds 2025:23.

Ett deltagarkriterium och ett utvidgat främjandeförbud skulle kunna bli den största förändringen av licenssystemet sedan 2019.

Det tredje datumet är den 31 mars 2027.

Då ska Socialstyrelsen redovisa sitt uppdrag om spelproblem bland barn och unga samt sambandet mellan digitala spel och spelliknande mekanismer.

Rapporten kan bli den första större svenska myndighetsbedömningen av hur datorspel, slumpbaserade belöningar och traditionellt spel om pengar hänger samman.

Därför är licensregistret viktigt

Den enskilda posten i Spelinspektionens register kan verka obetydlig.

Men bakom uppgifterna om en licens, en spelplats och ett slutdatum finns hela den svenska spelmodellen.

Sverige har öppnat delar av marknaden för konkurrens, samtidigt som andra delar är reserverade för staten eller allmännyttiga organisationer.

De aktörer som släpps in måste följa omfattande regler om konsumentskydd, omsorgsplikt, identitetskontroll, bonusar, krediter, penningtvätt och matchfixning.

De måste visa att kraven följs under hela licensperioden.

De måste också visa att platsen där spelet erbjuds är lämplig.

Kammarrättens dom om bingoterminalerna visar att en licens inte bara handlar om företaget och spelet.

Den handlar även om lokalen, omgivningen och människorna som riskerar att exponeras.

Samtidigt visar den politiska utvecklingen att myndighetens tillsyn bara är en del av systemet.

När den statliga rollen som ägare och speloperatör minskar blir regleringen viktigare.

När olicensierade bolag fortsätter att ta emot svenska kunder blir spellagens räckvidd viktigare.

När regeringen och branschen ger olika bilder av spelproblemens utveckling blir kvaliteten på forskningen och det förebyggande arbetet viktigare.

En licens för landbaserat kasinospel på en namngiven plats, med ett slutdatum i mars 2027, är därför mer än en administrativ uppgift.

Det är den punkt där Sveriges omfattande spelreglering blir synlig och möjlig att kontrollera.

Men det är också en påminnelse om att hela modellen fortfarande förändras.

"Spelmarknaden förändras snabbt och Spelinspektionen måste kunna följa nya företeelser både i Sverige och internationellt." - Regeringens motivering vid utnämningen av Peter Knutsson till generaldirektör, mars 2026