Spelautomater: så fungerar de

Spelautomater har utvecklats enormt under det senaste århundradet. Från de tidiga enarmade banditerna till dagens nätverksanslutna och datorstyrda maskiner. Från hinkar fyllda med nickel-, dime- och quartermynt till dagens biljettbaserade och ibland helt kontantlösa automater.

Vilken är den största skillnaden mellan dåtidens och dagens spelautomater? Utan tvekan är det införandet av digitala datorchip. I takt med att datorerna har utvecklats har även processorerna och funktionerna i de spelautomater som finns på dagens kasinon blivit allt mer avancerade.

Dagens automater liknar mer videospel, och de flesta skulle hålla med om att den interaktiva underhållningen är en viktig anledning till att spelare fortsätter att återvända.

Det är enkelt att lära sig spela, eller hur? Du sätter bara in pengar, bestämmer hur mycket du vill satsa och trycker på snurrknappen eller drar i spaken för att sätta hjulen i rörelse. Om du får en vinnande kombination betalas motsvarande vinst ut, antingen i form av mynt eller spelkrediter.

Spelautomater kan vara enkla att spela, men dagens maskiner kan samtidigt vara betydligt mer komplicerade, med fler vinstlinjer och fler möjliga vinstkombinationer.

Om du till exempel satsar 50 cent på 100 vinstlinjer satsar du bara ett halvt cent per linje. Om du inte får kompletta linjer med de högst betalande symbolerna kan din tjugodollarsedel försvinna ganska snabbt.

Därför är det viktigt att inte bara förstå hur spelautomater fungerar, utan även hur spelet utvecklas och hur vinsterna betalas ut.

Tillbaka till spelautomaternas början

För att fullt ut förstå och uppskatta hur spelautomater faktiskt fungerar behöver vi gå tillbaka i tiden och se hur de har utvecklats genom årtiondena.

De mekaniska hjulautomaternas uppbyggnad

De tidigaste kända hjulbaserade spelautomaterna byggdes med ett avancerat system av spakar, fjädrar, kugghjul och roterande hjul. Varje hjul innehöll symboler som var kopplade till spelets tema.

På maskinens utsida kunde spelaren se hjulen och vinstlinjen genom ett fönster på framsidan. Spelaren stoppade in ett mynt, vilket låste upp spaken på sidan av maskinen. När spelaren drog spaken mot sig började hjulen snurra. Inuti maskinen var det där magin hände. När spelaren drog i spaken spändes en fjädermekanism som satte hjulen i rörelse.

Långsamt sänktes krokformade armar ned, en för varje hjul, tills de hakade fast i en av flera skåror runt varje hjuls ytterkant och stoppade rotationen. Skårorna där krokarna stannade hade olika djup och motsvarade symbolerna på hjulen. Symbolerna med de högsta vinsterna hade djupare skåror, vilket gjorde att krokarna kunde sjunka ned hela vägen.

Systemet fungerade ungefär som ett kombinationslås. När en vinnande kombination uppnåddes låste maskinen upp vinsten och betalade ut mynt från sitt myntförråd.

Möjligheten att automatiskt betala ut exakt det antal mynt som motsvarade vinsten på vinstlinjen förbättrades i senare modeller. Därför krävde många av de tidiga maskinerna att en anställd kontrollerade vinsten och genomförde utbetalningen.

Från mekaniska till elektriska maskiner

De mekaniska maskinerna blev så småningom elektriska, men i grunden fungerade de på ungefär samma sätt. I dessa modeller drevs hjulens rotation av motorer. Elektroniska kontakter placerade runt hjulen kopplades samman när hjulen stannade och skapade en möjlig symbolkombination.

Kombinationen skickades vidare till ett kretskort, som antingen aktiverade en brytare eller inte, beroende på symbolernas ordning och kombination på vinstlinjen.

Varuautomater fungerade på ett liknande sätt. När en viss brytare aktiverades, exempelvis genom att kunden tryckte på knappen för den önskade varan, skickades signalen till kretskortet, som aktiverade rätt mekanism. Elektriska spelautomater fungerade på samma sätt, med skillnaden att resultatet av snurret avgjorde vilken vinst du fick med dig hem, om du vann något alls.

Elektriska spelautomater blev standard under många år framöver. De fortsatte att utvecklas med mer innovativa metoder för att registrera vinster, genomföra utbetalningar och hålla spelaren underhållen.

1960-talet: kretskortet som förändrade allt

På 1960-talet förändrades allt när moderna kretskort introducerades. Den här typen av maskin revolutionerade spelautomaterna och förvandlade dem från en nyhet eller ett enkelt tidsfördriv till ett av kasinots mest lönsamma spelalternativ.

Maskiner med kretskort kunde utföra flera funktioner med imponerande hastighet. I samma ögonblick som ett snurr startades genererades slumpmässiga tal och matematiska beräkningar genomfördes. Resultaten avgjorde var hjulen skulle stanna, och informationen skickades till stegmotorer som var kopplade till hjulen.

Stegmotorer roterar inte på samma sätt som vanliga motorer. I stället får korta elektroniska pulser motorn att röra sig i små steg. När tillräckligt många pulser skickas ser rörelsen ut som en normal rotation.

Stegmotorerna kunde stoppa hjulen med mycket hög precision och visa det slutliga resultatet. Ljudeffekter från maskinens insida efterliknade de äldre mekaniska modellerna, medan blinkande lampor och musik förstärkte spelarens upplevelse.

Virtuella stopp - tricket bakom större jackpottar

Den stora förändringen med de nya datorstyrda maskinerna var att hjulen fick virtuella stoppositioner. Tidigare sänktes en spak ned i en skåra och stoppade varje hjul vid en av symbolerna. Nu kunde vilken position som helst på hjulet, även tomma utrymmen, användas som en virtuell stopposition.

Tänk dig exempelvis ett hjul med tio olika symboler, från en symbol som ger den högsta vinsten till flera symboler med lägre utbetalningar. Hjulet kanske bara visar tio symboler, men genom att placera virtuella stopp strax ovanför eller nedanför dem kan varje hjul få betydligt fler möjliga stoppositioner.

Resultatet blir fler kombinationer som ser ut att vara nära en vinst. Med så många ytterligare möjliga resultat kunde tillverkarna även erbjuda större och mer lockande jackpottar, eftersom sannolikheten att träffa den vinnande kombinationen var mycket låg.

Den här innovationen visade snabbt sitt värde. Den uppmuntrade spelaren att fortsätta eftersom en nästan-vinst kunde skapa känslan av att den stora vinsten var nära och skulle komma om spelaren bara fortsatte försöka.

Tänk på hur många gånger du har snurrat och fått tre sjuor, där en av dem stannade precis ovanför eller nedanför vinstlinjen. Samma sak gäller hundratals andra kombinationer som ser lovande ut men inte ger någon vinst.

EPROM och slumptalsgeneratorn styr varje snurr

Moderna spelautomater kan ibland se ut som äldre mekaniska modeller, men de fungerar enligt en helt annan princip.

Resultatet av varje snurr bestäms i samma ögonblick som du trycker på snurrknappen av en central dator i maskinen. Den kallas EPROM, vilket står för Erasable Programmable Read-Only Memory.

EPROM-minnet innehåller spelets program och kontrollerar funktionerna i spelautomaten. Det omfattar bland annat maskinens inställda återbetalningsnivå, spelets volatilitet, som vi återkommer till senare, och den kontinuerliga genereringen av slumptal genom en slumptalsgenerator, även kallad RNG.

Dessa funktioner används för att avgöra resultatet av varje snurr. När snurret startas bearbetas det genererade slumptalet genom en matematisk formel för att skapa ett spelresultat.

Så räknas sannolikheten för en jackpott ut

Hur omvandlas då dessa slumpmässigt genererade tal till det resultat som visas på hjulen efter att du har tryckt på snurrknappen?

Anta att vår spelautomat har tre hjul och att varje hjul har 32 möjliga stopp, verkliga eller virtuella. Om det bara finns en jackpottssymbol på varje hjul har du teoretiskt en chans på 32 768 att vinna jackpotten, eftersom 32 multiplicerat med 32 och sedan med 32 blir 32 768.

Anta hypotetiskt att maskinens livscykel omfattar en miljon snurr. Om jackpotten enligt våra beräkningar vinns en gång per 32 768 snurr bör maskinen betala ut jackpotten omkring 30 gånger under sin livscykel, samtidigt som kasinot fortfarande gör en god vinst.

Beroende på hur populär maskinen är och hur ofta den används kan det ta allt från en vecka till ett år eller mer att genomföra hela denna cykel.

Kalkylbladet som avslöjar en miljon snurr

Föreställ dig att vi registrerar resultatet av varje enskilt snurr i ett kalkylblad under hela spelautomatens livscykel, med en insats på en dollar per snurr.

Resultatet skulle bli ett mycket långt dokument med omkring en miljon rader. Efter varje snurr registrerar vi information som eventuell vinst och vilken symbolkombination som skapade resultatet.

Låt oss nu titta på kalkylbladet och se vad det innehåller. Bredvid varje snurr finns ett dollarbelopp. Många rader visar noll, medan andra visar de olika vinster som maskinen har betalat ut, hela vägen upp till jackpottvinsten.

Som tidigare nämnts bör omkring 30 jackpottvinster vara utspridda bland de drygt en miljon resultaten.

Det som i praktiken händer när du snurrar är att det genererade slumptalet motsvarar ett visst vinstbelopp. Datorn beräknar sedan hur resultatet ska visas på skärmen.

Varför bonusrundor kan kännas händelselösa

Det märks exempelvis när du får vad som verkar vara en fantastisk bonus, kanske 100 gratissnurr, men bonusen ändå inte ger särskilt mycket.

Om vinstbeloppet som bestämts av slumptalsgeneratorn är lågt, exempelvis 20 dollar, och maskinen väljer att visa vinsten genom 100 gratissnurr, kommer resultatet att bli många snurr utan vinst och en bonus som överlag känns ganska händelselös.

Varför skulle maskinen göra detta? Varför skulle den välja att presentera en så liten vinst genom 100 gratissnurr?

Det är en del av programmeringen som är utformad för att få spelaren att fortsätta spela och jaga den svårfångade storvinsten som många hoppas på.

Förutsägbar på lång sikt, slumpmässig på kort sikt

Föreställ dig nu att vi spelar igenom ytterligare en fullständig livscykel på samma maskin. Teoretiskt sett kommer samma antal vinster från den första omgången att förekomma igen, men inte i samma ordning.

Det är detta som gör spelautomater slumpmässiga. Resultaten är förutsägbara över en längre tidsperiod, vilket säkerställer kasinots vinst, men oförutsägbara på kort sikt för spelaren.

Det stämmer att ett enskilt snurr kan ge en jackpott och att nästa snurr teoretiskt kan göra samma sak bara några sekunder senare. Sannolikheten är dock mycket låg eftersom det finns så många andra möjliga resultat.

Om maskinen redan har betalat ut det tilldelade antalet jackpottar under sin livscykel kommer den enligt denna modell inte att betala ut ytterligare en förrän cykeln avslutas och en ny börjar.

Varje resultat inom en livscykel motsvarar en matematisk beräkning som utgår från ett specifikt slumptal som genereras när spelaren trycker på snurrknappen.

PARS-dokumentet: maskinens tekniska facit

Om vi sammanfattade allt innehåll och all statistik i vårt hypotetiska kalkylblad skulle vi få det som inom branschen kallas PARS, Pay Table and Reel Strips Sheet.

Tusentals möjliga kombinationer av symboler och utbetalningar sammanfattas i dessa dokument. De tillhandahålls av tillverkarna när spelautomater säljs eller hyrs ut.

Dokumenten innehåller alla viktiga tekniska uppgifter om maskinen och beskriver hur den förväntas fungera och betala ut när den placeras på kasinogolvet.

Är spelautomater riggade?

Utan någon form av kontroll i programmeringen skulle spelautomater inte vara tillförlitliga, och kasinot skulle riskera att förlora pengar. Föreställ dig exempelvis att en maskin fortsatte att betala ut högsta vinsten om och om igen. Kasinot skulle till slut gå i konkurs.

När någon säger att spelautomater är riggade finns det därför en viss sanning i påståendet. Det innebär inte att det är omöjligt att vinna. Det betyder att spelaren inte kan slå kasinot på lång sikt.

Kasinot letar efter maskinens bästa placering

Kasinon flyttar regelbundet runt sina maskiner och testar olika placeringar i olika delar av lokalen. Målet är att hitta den bästa platsen, där maskinen får så mycket spelaktivitet som möjligt.

När kasinot hittar en sådan plats och maskinen får tillräckligt många snurr för att genomföra sin cykel inom en viss tidsperiod kan kasinot räkna med ett visst vinstintervall från maskinen under den perioden.

Det är därför kasinoansvariga ofta säger att de inte har något emot att spelare vinner och att de gärna ser sina gäster lämna kasinot nöjda.

Kasinot har en teoretisk fördel över tid. Även om du vinner under den kväll du besöker kasinot kommer maskinen fortfarande att skapa en vinst för kasinot under hela sin livscykel.

Varje insatsnivå är i praktiken en egen maskin

En sista sak att ta hänsyn till när man diskuterar en maskins livscykel är att varje spelautomat har knappar som låter spelaren välja mellan olika insatsnivåer, vanligtvis från en till tio gånger minimiinsatsen.

En maskin kan exempelvis ha en minimiinsats på 30 cent och en maxinsats på tre dollar. En annan kan ha en minimiinsats på 50 cent och en maxinsats på fem dollar.

Varje insatsnivå i en spelautomat kan betraktas som en separat maskin med sin egen livscykel.

Tänk tillbaka på vårt hypotetiska kalkylblad. Insatsnivån på 50 cent har en annan cykel än nivån på fem dollar. Detsamma gäller för samtliga insatsnivåer däremellan.

Det är nästan som om varje spelautomat innehåller mellan fem och tio separata maskiner, beroende på hur många insatsnivåer som erbjuds.

Därför lockar kasinot både småspelare och storspelare

Varför skulle kasinot erbjuda detta? Det främsta skälet till det stora spannet mellan insatsnivåerna är att locka så många olika typer av spelare som möjligt, från spelare med små budgetar till storspelare.

Tänk dig exempelvis en maskin som är mycket populär bland spelare som satsar små belopp. Anta att 80 procent av alla snurr görs på den lägsta insatsnivån, exempelvis 40 cent.

Föreställ dig sedan att en spelare efter flera veckors spel med insatser på 40 cent sätter sig vid maskinen, väljer maxinsatsen och vinner flera jackpottkombinationer.

Det skulle inte gynna kasinot eftersom maskinen då kan betala ut betydligt mer pengar än den har tagit emot.

Återbetalningsprocenten skiljer sig mellan insatsnivåer

Varje valör och insatsnivå har dessutom en egen återbetalningsprocent. Ett spel på en cent per kredit kan exempelvis vara inställt på en återbetalning på 86 procent, medan ett spel på en dollar per kredit kan ha en återbetalning på 96 procent.

Det innebär att spelet på en cent per kredit återför en mindre andel av insatserna till spelarna och låter kasinot behålla en större andel. På nivån en dollar per kredit tilldelas däremot en större andel av insatserna till spelarnas vinster.

Vid högre insatsnivåer går mer pengar in i maskinen vid varje snurr. Kasinot kan därför fortfarande göra en god vinst även om återbetalningsprocenten är högre.

Med andra ord vinner kasinot oavsett vilken insatsnivå som spelas.

Det finns sätt att använda denna information till spelarens fördel, och de kommer att behandlas mer detaljerat i kommande kapitel.

"När någon säger att spelautomater är riggade finns det därför en viss sanning i påståendet. Det innebär inte att det är omöjligt att vinna. Det betyder att spelaren inte kan slå kasinot på lång sikt." - Ur kapitlet Spelautomater: så fungerar de